Nytt jobb

Det har varit mycket att tänka på den senaste tiden. Jag har efter mycket funderingar och en hel del ont i magen tagit beslutet att sluta mitt jobb som lärare på den skolan jag är nu. Det är alltid tufft innan och strax efter man ska ta den här typen av beslut.

Jag funderar väldigt mycket på vad jag har och om jag är nöjd med det eller vill vidare och utvecklas. Den här gången kom jag fram till att jag vill ha en ny utmaning och jag ser verkligen framemot att testa något annat.

Att ta beslut som påverkar andra är tufft och jag har gruvat mig för att berätta för min nuvarande chef, mina kollegor och inte minst mina fantastiska elever. Igår var dagen då jag lämnade in min uppsägningsansökan och sedan berättade för alla. En dag som gjorde lite ont i magen samtidigt som den var efterlängtad och full av förväntan inför det nya som kommer.

Idag är jag helt slut och det beror säkert på att jag haft en sådan anspänning över att ta det här beslutet och sedan behöva berätta det för alla. Att lämna den trygga platsen och ge sig ut i det okända är något jag behöver mellan varven och jag hoppas och tror att det kommer bli fantastiskt på min nya arbetsplats.

Nu ska jag ta lite vila och se till att vara fulladdad inför helgen.

Ny vecka

Då var det dags för ännu en ny vecka, en vecka med full laddning för helgens strapatser och en vecka som kommer innebära nya, roliga utmaningar att berätta om framöver.

Ibland kan det var väldigt segt att stiga upp- idag var en sån dag. Jag brukar ALLTID vakna minst en kvart innan klockan ringer men idag sov jag som en stock när alarmet drog igång. Det händer typ nästan aldrig… (Skriver som mina elever märker jag :)) Är jag ovanligt seg just nu eller är det den där hemska björkpollen som gör att jag är så trött. Hur eller hur var det skönt att sova och jag hade gärna stannat i sängen. Den här veckan har jag nästan inga träningar planerade eftersom jag vill ha pigga ben, kropp och huvud till på lördag. Jag har bestämt att jag laddar bäst med att sova ordentligt, äta bra och köra ett par korta tempopass för att ha mest energi till på lördag. Det handlar om att tro på den plan jag har lagt upp och lita på att jag förberett mig på bästa sätt. Jag får helt enkelt vänta och se till på lördag kväll om jag gjort rätt. Nu hoppas vi på en fortsatt toppenvecka med nya utmaningar och nya glada tillrop.

Är jag redo?

 

Jag erkänner att när jag närmar mig målet jag satt upp blir jag nojig, stressad och ibland även omotiverad att slutföra det. Frågorna hopar sig; Har jag tränat tillräckligt? Tränar jag rätt? Vad har jag gett mig in på?  Har jag gjort tillräckligt?  Trots att jag inte har satt några mål att klara en viss tid eller att vara på en viss placering så börjar jag ifrågasätta mig själv och min egen förmåga.

Jag vet ju innerst inne att jag har en kropp som är genomtränad och fixar en hel del saker och att jag som motionär tränar och tävlar mot mig själv och för att det är roligt. Men trots det så kommer den här osäkerheten inför slutspurten. Jag blir osäker inför en utmaning som jag aldrig gjort och som jag ska klara på egen hand utan back up från andra. Jag måste helt enkelt lita på att jag fixar det här. Att kasta sig ut i det okända är skrämmande men jag ska försöka att njuta av loppet och verkligen inte ställa några andra krav på mig själv än att genomföra det på ett bra sätt.

Men jag ska köra på mina pass i veckan och sen förbereda mig själv och cykeln på bästa sätt inför nästa helg. Återkommer med hur det gick och hur det kändes nån gång efter nästa helg.

Håll tummarna!

Våga ta ett steg framåt

Det har tagit tid att förstå att jag precis som alla andra människor kan klara av saker och att jag inte behöver vara bäst utan det är ok att vara ok också. Det har tagit tid att förstå att jag kan vara nöjd med mig själv även om jag inte är starkast eller bäst. Detta har tidigare hindrat mig från att tacka ja till olika utmaningar för att jag tror att jag inte kan och vad har JAG att ge till andra och hur ska JAG klara av det?!

Vurpa

Nu har det hänt igen…Jag har lyckats göra en vurpa med cykeln.

När jag köpte min första mtb så var jag noga med att se till att ha ”vanliga” pedaler på cykeln. Men redan vid köpet sa försäljaren att jag borde fundera på att ha så kallade SPD-pedaler. Jag var skeptisk- sitta fast och inte kunna sätta ner fötterna då det inte gick som jag tänkt mig. Jag tyckte att det var helt galet att sitta fast.

Efter nån månad bestämde jag mig dock för att i alla fall skaffa kombi-pedaler, vilket är pedaler som man både kan sitta fast i och inte sitta fast. Jag var så nöjd med att kunna välja om jag skulle klicka ur skorna och trampa som vanligt.

När jag köpte mig en ny mtb för nån månad sedan så hade jag bestämt mig att jag skulle gå all in med ”riktiga” SPD-pedaler. Jag har dock insett att jag har en hel del fördelar också av att sitta fast. När det är guppigt så halkar inte fötterna av pedalerna och det blir lättare att trampa/dra i tagen. Det gör att jag blir mer effektiv i cyklingen. Jag känner mig inte helt bekväm med att sitta fast men jag får helt enkelt kämpa på precis som det verkar som att alla andra får göra när jag läser om sk SPD-vurpor. 🙂

Jag är helt enkelt inte ensam om att missa att klicka ur eller som jag gjorde i söndags ramla åt fel håll. Jag klickade ur min höger fot eftersom jag tycker att det är mer bekvämt att sätta i den foten men då ville kroppen och cykeln åt vänster så där låg jag som en skalbagge på rygg bland mossan i skogen…

Jag behöver helt enkelt bli bättre på att förbereda mina stopp och se till att hinna klicka ur innan cykeln stannar helt. Det är ju inte alltid så lätt då det flyter på och helt plötsligt tar en oväntad vändning. Jag behöver få det i ryggraden att jag ska klicka ur mina skor för att slippa en massa onödiga vurpor.

Jag får helt enkelt fortsätta träna på att klicka i och ur skorna så att det sätter sig i ryggmärgen. Sen får jag även träna mer på balansen så att jag kan stå still utan att behöva sätta ner fötterna.

Det handlar som i så mycket annat att träna på det man vill bli bra på!

Vila eller?

Den här veckan började med två dagar av vila från träning. Det var tänkt att jag skulle träna i måndags men så blev det lite stressigt efter jobbet och jag började känna av migrän så då bestämde jag mig för att skippa träningen och åka hem och vila istället.

Du är du och jag är jag

Det är svårt att inte jämföra sig med andra, vilja göra saker som andra gör, vara lika stark som nån annan eller klara av saker som andra gör. Men vi har alla olika förutsättningar redan från början.

Prioritering

Ganska ofta tänker jag på hur viktigt det är att ha balans i mitt liv. Det finns så otroligt många saker jag skulle vilja göra och som jag skulle vilja hinna med men det får aldrig mer bli på bekostnad av det viktigaste för mig- min hälsa, min familj och mina vänner.

Tid för reflektion

Just nu snurrar det många frågor i mitt huvud. Det handlar om olika saker som jag behöver reflektera över.

Hitta mål

När jag var i mål med min viktresa för snart ett år sedan så tog det mig ett bra tag innan jag hittade ett mål som var rimligt och som jag kände var tillräckligt utmanande för mig. Att hitta mål som är rimliga och passar mig är inte alltid lätt. Det ska vara mål som jag känner är utmanande men samtidigt möjliga att nå. Jag har skrivit om detta förut här.